[091013] Nobelpriset i hyckleri går till...

I fredags tillkännagavs att den amerikanska presidenten Barrack Obama får Nobels fredspris. Det kan tyckas helt galet att mannen som ligger bakom upptrappningen och utvidgningen av kriget i Afganistan får fredspriset, men Det ligger faktiskt helt i linje med hur Norska Nobelkommittén valt tidigare. Här är ett urval av de värsta:

Woodrow Wilson (1919) förde in USA i det kapitalistiska Första världskriget och var sedan högst delaktig i den orättvisa Versaillefreden som var en stark anledning till att Hitler kunde ta makten. Liksom Hitler var Wilson en rabiat rasist som trodde på den vita ”rasens” överlägsenhet och införde således segregeringslagar över hela USA. Han sanktionerade uppförandet av en massiv privatägd polisstyrka, kallad American Protective League, vars uppgifter var att attackera fredsaktivister och socialister, bryta strejker och tvångsrekrytera människor till kriget. Störst fokus lades dock på att bekämpa anarkistiska organisationer med alla till buds stående medel.

Cordell Hull (1945) såg till att Franklin D. Roosevelt förvägrade nästan 1 000 judar, som flytt Nazityskland med båt, inträde till USA. Skeppet fick vända tillbaka till Europa och många av dem dog senare i den nazistiska förintelsen under Andra världskriget.

Henry Kissinger (1973) är nog den fredspristagare med mest blod på händerna. Han var rådgivare till Nixon under Vietnamkriget, vilket bland annat innebar den totala sönderbombningen av Vietnam, napalmbomber och Agent Orange. Senare låg han bakom de militärkuppen i Chile och stödde den i Argentina, vilket följdes av fascistiska regimer som förde bort, torterade och dödade tiotusentals vänsteraktivister. Han stödde många andra paramilitära fascistiska grupper i Sydamerika och förstörde Angola med sitt stöd till antikommunistiska grupper vilket inneburit ett väldigt långt och tragiskt inbördeskrig. Kissinger ville även stoppa Portugals Nejlike”revolution”, som innebar slutet på den fascistregim som regerade landet sedan 20-talet. George W. Bush (som också nominerats till fredspriset åtskilliga gånger) använde Kissinger som rådgivare när han startade kriget i Irak.

Yitzhak ”Benknäckaren” Rabin (1994) beordrade under sin tid som försvarsminister brutala metoder mot obeväpnade palestinska demonstranter och som president såväl avrättningar som utbyggandet av nya bosättningar på ockuperad mark, i strid med det Osloavtalet som han tilldelades fredspriset för. Han fick priset tillsammans med Shimon Peres som var den som gjorde Israel till en kärnvapenmakt och låg bakom Qana-massakern, där 106 civila libaneser dog. Peres är också en stark försvarare av Israels mur i Västbanken.

Man kan se det som en fars, eller så kan man se det som satiriken Tom Lehrer som hävdade att ”den politiska satiren blev förlegad när Henry Kissinger fick Nobelpriset”. Någon riktig fred kan aldrig uppnås så länge den kapitalistiska världsordningen finns kvar, med dess ekonomiska orättvisor.

- Redaktionen